蒙古青年论坛

 找回密码
 注册
查看: 365|回复: 4

Mongol Usgiin Tsagaan Tolgoin Zuil[转帖]

[复制链接]
发表于 2005-11-18 19:48:57 | 显示全部楼层
<TABLE width="100%" align=center>

<TR>
<TD align=left>
<P><B>Ene onii 5-gaar sard rinchenii hoshoog bosgow.</B></P>
<P><B>Memorial /B.Rinchen/ </B></P></TD>
<TD align=right>2005-05-20 </TD></TR>
<TR align=justify>
<TD colSpan=2>The State Central Library of Mongolia</TD></TR></TABLE><br><br>

发表于 2005-11-18 20:32:46 | 显示全部楼层
<P>Evgenii&lt;ih nuudel&gt;geh nomiig unshaj bailaa,haha</P><P>tuunii huu chonomin shulegiig nench unshaj l baijee!!!!!</P>

发表于 2005-11-23 13:26:57 | 显示全部楼层
Guljar guai sain eveljij bainuu?Ene bicheesig chin <a href="http://www.hargui.com" target="_blank" >www.hargui.com</A> deer shiljulen niitellee!End tusgai medegdej baina!tand bayarlla!
发表于 2005-11-24 20:55:45 | 显示全部楼层
ih zuv da !
 楼主| 发表于 2005-11-18 19:05:52 | 显示全部楼层 |阅读模式
<P><FONT color=#0909f7><STRONG><FONT size=3>Mongol helnii zui. Terguun boti</FONT></STRONG><BR></FONT><STRONG><FONT size=4></FONT></STRONG></P>
<P><STRONG><FONT size=4>Mongol Usgiin Tsagaan Tolgoin Zuil</FONT></STRONG></P>
<P>                                                                     <STRONG>B.Rinchen</STRONG></P>
<P>Mongol useg bol hel, aj baidal, soyoloor oiroltsoo <BR>bugeed gazar us negtei uigar ulsaas avch hereglesen <BR>useg boloh uund, uigariin tur buhehed, soyol buurahad <BR>ni usgii ni avsan gej bodohod tun berhtei bizee. <BR>Tiimiin tul, uigariin tuiliin mandaj baisan 8-r zuunii <BR>uyes usgii ni hereglej, mongol ugee temdeglej baisan <BR>gej uzvel zohih ajee. CHingeed, jinhene uigar ulsiin <BR>bichgiin mer ser dursgal bidnii uye hurtel ulamjilaad, <BR>uigariin tsagaan tolgoin devter ni manai gart orooguig <BR>uzehed, ter deer ertnii uyeiin mongol tsagaan tolgoin <BR>devter odoo hurtel hadgalagdan ulajlagdaj chadaaguid <BR>ogt gaihah gazar ugui. Bichgiin soyol under bugeed, <BR>nangiad zereg ulsiiin nom sudraas uuriin heleer <BR>orchuulj baisan Hyatan gedeg Mongoliin deed uveg <BR>ulsiin ter ih arbin nom sudar, 12-r zuunii uyes Hyatan <BR>ulsiin tur ni Zurchid Altan ulsiin huchind avtagdan <BR>muhesnees hoish uregdej, gagtshuu gerelt husheenii <BR>zereg bat nut dursgaliin zuils hotsron uldsen baina. <BR>Uchir baidal iimd mongolchuud usgiin tsagaan tolgoin <BR>bichmel devter, lav 8-r zuunii uyed baisan gej uzvel <BR>zohino. Tuugeer ch ul baram, nangiad tumen, modon <BR>bariin nom mash ert deer tsagaas hereglej baisan tul, <BR>modon bar siilj, nom hevleh argiig 8-r zuunii uyes <BR>mongolchuud bas meddeg baisanni gartsaagui bugeed, <BR>modon baraar hevlesen tsagaan tolgoin devter ch baih <BR>yostoi. <BR>Mongol nomiiin helber baidliig sudar devter gej hoyor <BR>zuileeer yalgaj, huudas ni tus tustaa salangi bugeed <BR>gonzgoi helberteig sudriin helbertei, buyu <BR>sudarchilsan nom gej nerlen, ug useg bichihdee huudsii <BR>ni hundlen hevtuulj nariin talin deed zasaas doosh <BR>bichdeg baijee. Iim nomiis sudar, sudarchilsan nom gej <BR>nerledeg ni enetheg, sanskrid buyu samgardiin helnees <BR>uigaraar damjin nerlesen, uigar mongol ner bugeed <BR>uigartai bichgiin soyol holbogdoltoig zaaj baigaa ner. <BR>Nugee devter buyu devterchilsen nom gedeg ni huudsiig <BR>gonzgoigoor bosgoj, solgoi etgeediign shiliig udej nom <BR>bolgodog helberiig helne. Devter ni Arab garaltai ug <BR>tul, arab iranii nom devtriin helber mayagiig duuraian <BR>ulamjilj, ter nereer devter gej nerlesen baina. Mongol <BR>nomiin ene helber ni nangiad nomiin helbertei bas <BR>niilen, iim devteriin zuil olon avaas, hed hedeer ni <BR>negen dugtuid aguulj, tuden devter dugtui bichig gej <BR>nerlegdeg baijee. <BR>Mongol nomiin guravdugaar helber ni huilmal bichig gej <BR>nertei. Iheehen hemjeenii nomiin zuild iim huilmal, <BR>deeliin hantsuin daitai nileed buduun yum boloh tul, <BR>sudarchilsan buyu devterchilsen nomoos arai unshih <BR>hundee erguulen orooh iluuts ajiltai uchraas hovorshig <BR>baijee. Manai nomiin sand Onhod Jamyan guain Uver <BR>mongoloos olj irsen Sagan Setsen huntaijiiin Erdeniin <BR>erh gedeg tuuhiiin neg tim huilmal nom bii. <BR><BR>Uigaraas ulamjilsan sudarchilsan nomiin helber ni <BR>hojim tuvd nomiin ulamjlalaar tushigtei bolj, modon <BR>bariin nom sudriin ihenh ni, mun uigariin hulsan <BR>uzgeer bichdeg ulamjlalt bichmel nomiin zuild manai <BR>uye hurtel zalgajee. Odoo shine tsagiin hevleld el <BR>devterchilsen nomiin helver dagnah boljee. Huilmal <BR>helbert nomiin zuil, tuuch, jich uvgediin tahilgiin <BR>uchig zereg ertnii buugiin ulamjlalt zuild heregledeg <BR>baisan ni, soyoliin tuuh sudlah hund mash sonirholtoi. <BR><BR>Mongolchuudiin urid dalan turuunii undes zergeer tsaas <BR>hiideg arga, nangiad tsaas bolgoj, huu, honinii eleg <BR>met zuil hereglen, yesen erdeneer har tsaasan deer nom <BR>bichih zereg sonin argiig sudlahad, mongol ardiin <BR>bichgiin soyol ulamjlalaiiin tuuhtei holbootoi bugeed, <BR>udgee hurtel gadaadiin mongolch erdemtediin gar <BR>hureegui sudlagdahuuniig sonirhon sudalbal zohih <BR>shinjilgeenii sedev udii tudii baigaag durdaya. <BR>Mongol usgiin nomlol, tsagaan tolgoin zuilees manai <BR>uyed ulamjlan irsen zuilees nomiin san zereg gazar <BR>tsugluulan hurimtalsan ene tuhain zohioliin zuilees <BR>end tovch durdvaas, neged dan mongol tsagaan usgiin <BR>zuiliig uzuulsen bichig, hoyort gadaadiin ayalguug <BR>temdeglehed ul tohioh aviag herhen temdegleh galig <BR>usgiin tuhai, guravt mongol usgiin zuv bichih zuil <BR>lugee holbogdoltoi zohiol baina. Ene bugdiig bichmel, <BR>hevlemel hoyor zuild huvaana. Bichmelin dotor hulsan <BR>uzgiin bichmel, biiriin bichmel hoyor zuil, <BR>hevlemeliin dotor modon bar chuluun bar, horgoljin <BR>usgiin hevlemel gej gurab huvaana. Bar gedeg bol hojuu <BR>tsag tuvd helnees orson ug. Dundad ertnii uyed modon <BR>baraar nom hevlehiig tamga hedeg ugnees uusgen <BR>tamgalah gej nerledeg baisniig huuchin bariin nomoos <BR>uzej bolno. <BR>1. Mongoliin negen zuun tolgoi usug <BR>orshivaa.Sudarchilsan modon bar Damchoirabjain buteel. <BR>1789 on. Minii biye ch ene tsagaan tolgoig dolootoidoo <BR>useglen zaalgaj suraltssan. Mash ih delgersen tsagaan <BR>tolgoi. <BR>2. Mongolyn tsagaan tolgoi orshivai. Horgoljin usgiin <BR>hevlel. Mongol ulsiiin ardiig gegeeruuleh yamnaas <BR>Mongol ulsiin 14-r on dor 50000 huvi hevlejee. Ugtaa <BR>Damchoiravjain tsagaan tolgoi bugeed, tugsgelin ugiig <BR>ni hasan niitelsen aj. <BR>3. Mongol usugun aimag anh surah huvuudiin oyunii amyg <BR>neeh todorhoi toli, 1918 <BR>Halh Mongoliiin dord bicheech Onhod Jamyan. <BR>Leningrad hotnoo Ermitaj muzied bui Chingisiiin chuluu <BR>gedeg gerelt husheenii mongol usgiig chuluun baraar <BR>hevlen gargahdaa, Jamyan guai uuriin garaar, hulsan <BR>uzgeer 1227 oniiorchim bichsen bololtoi gej <BR>temdeglesen bii. Mongol useg anh zohioson geh Europ <BR>toolol 1243 on boloh bugeed mongol useg zohiohoos urid <BR>ali turiin mongolchuud mongol usgeer bichij baisniig <BR>temdeglejee. <BR>36. Zurhen tolitiin tailbar. (P.S 2002 ond Zurhen <BR>tolitiin huulbariig old Tserensodnom guai olnii <BR>hurteel bolgov. <BR>37. Durven helnii usgiin zuil orshivai. <BR>End Mongol useg bolbaas Pagva lamiin zuuden dor tolgoi <BR>nutsgen em hedreg mod murevchilen, zuun zugees <BR>irseniig uzej zugnen, Naran zuun umnees mandah ba em <BR>hemeeh eh boloh temdegiin tuld a, mongol usug bichih <BR>narnii met ulmaar hugjine. Hedreg hemeegch ni, <BR>berhiig eldej, zuulen bolgoh ni, dogshiniig heseeh <BR>baidal hemeegeed , tuunii shajint deeliig naran sarnii <BR>gereld ulgej, hedregiin baidliig durslen a e-gees <BR>uusgen tavan mahbodiin biye. Arvan hoyor yun ayalguu <BR>usug zohioj hemeejee. <BR></P>
您需要登录后才可以回帖 登录 | 注册

本版积分规则

Archiver|小黑屋|蒙古青年论坛

GMT+8, 2026-7-24 13:55 , Processed in 0.013246 second(s), 15 queries .

Powered by Discuz! X3.4

© 2001-2023 Discuz! Team.

快速回复 返回顶部 返回列表